En hel del text

Martina skriver så enkelt och naturligt, och träffande! Alla som har barn känner säkert igen sig i hennes texter, och roas av dem. Vad jag gillar med texterna är att hon plockar bort duktig-mamma-stämpeln, och fokuserar på det som faktiskt är jobbigt med att ha barn. Låter kanske ganska deprimerande, men hon vänder och vrider på allt elände så att man i alla fall ler iställer för att förfasa sig. Det här är ingen bok som man får dåligt samvete av - tvärtom kan man känna sig riktigt kompetent som förälder.

Boken är en samling kåserier, som tidigare publicerats i aftonbladet och mama, vilket förklarar varför jag tycker att jag känner igen mycket av materialet. Boken är perfekt på tråkiga studiedagar eller kanske tågresor, där man vet att man kommer att bli avbruten. Det är inga som helst problem att lägga ifrån sig boken i ett halvår, då texterna inte behöver läsas ihop.

Kuriosa: jag slängde till en mycket pratglad, manlig kollega (59 år gammal dessutom) boken under en tråkig föreläsning, han har en tendens att viska sig igenom tråkiga sådana men den här gången var han knäpptyst. Det enda som hördes från honom var förtryckta gapskratt med ojämna mellanrum, naturligtvis helt opassande...