En hel del text

Jag har läst den här verklighetsbaserade boken när den kom ut första gången, men av olika anledningar har jag läst om den på nytt nu och lägger därför in den på bloggen ändå. Mycket också för att inte glömma bort den och för att eventuellt kunna få ut den till fler personer att läsa.

Tre barn berättar här om sin uppväxt med en ansvarslös och ömdömeslös och varför inte också lösaktig mamma. Det är de två äldsta barnen i kullen som har författat ihop med paret Cras. Det yngsta barnet lever inte längre.

Att någon ska behöva växa upp på dylikt sätt som de här personerna fått göra, i Sverige, i min närhet, och kanske i din? Det är rent överjävligt men tyvärr sant. Otryggare...är en riktig boats; inte särskilt välskriven men det är i sammanhanget ointressant utan vad som är intressant är det de vill delge oss och världen.

Läs den, läs och lär och tänk efter. Finns det barn i din närhet som inte har det bra? Kan du göra något för dom, eller leker du blindbock och fortsätter må bra i ditt eget liv?

Som sjuttonåring kommer landsortsflickan Natasja i kontakt med en man på ett café. Natasja har inte kommit in på den utbildningen hon velat, hon har drömmar om att ta sig till större städer eller utomlands för att komma ifrån byhålan hon vuxit upp i, och mannen hon träffar inger henne hopp om framtiden. Han lovar arbete utomlands och Natasja nappar med hull och hår. Det blir inte riktigt som hon tänkt sig, inte alls faktiskt, utan en kvinnas värsta mardröm besannas. Natasja finner sig såld som sexslav. Hon kan inte ta sig därifrån utan blir inlåst, våldtagen, misshandlad och är helt i klorna på de två männen som köpt hennes kropp.

"Såld" är en självbiografi som väcker känslor hos mig, känslor av ilska och frustration över hur människor tycker de har rätten att ta över andra människors liv och behandla dem som mindre värda helt utan skrupler.

Tyvärr en en-i-mängden-Boats för min del, jag kommer säkert att ha glömt den inom snar framtid eftersom handlingen är ganska världsfrånvändade ur mitt eget perspektiv sett, men det är väldigt intressant att få veta hur de här ryska prostituerade tjejernas situation är.  Det är bra att det skrivs om detta vedervärdiga och ännu bättre är, att Natasja har kunnat skriva den. Eftersom hon har kunnat det, så förstår man hur det slutar menar jag.
 

Nu har jag snart en helt egen kategori; kanske vi kan sätta rubriken "C:s tragikhylla" eller dylikt på den?

Här har vi ännu en självbiografi om tragisk uppväxt med psykisk sjuk samt alkoholmissbrukande mor. Den här ungen, Sandra, får utstå vedervärdiga saker och man blir oerhört gripen av att hon kommer dithän hon gör till slut. Förstå hur många maskrosungar det finns i vår värld, jag har fler på lager, var så säker!

Här har vi ännu en självbiografisk barndomsskildring, och eftersom jag gillar sådana, särskilt när det handlar om tragiska varianter, så skred jag till verket. Och blev besviken, och drog en lättnadens suck när jag väl hade kommit igenom eländet. Inte eländet som i att det visserligen var en eländes barndom med en överjävlig mor och drickande och allt det där, utan eländet med hur en författare kan få en ganska intressant historia till att bli något av en jaha-upplevelse.

Sorry, jag kan inte rekommendera den här. Men den som gillar Cecilia von Krusenstiernas "En spricka i kristallen" - var så god. Det är samma jämmer och elände fast tvärtom.

Är föregångaren till "Känn pulsen slå" som jag skrev om i det allra första inlägget här på bloggen. Den var riktigt riktigt bra, tyvärr, eller märkligt nog, är "Vingklippt ängel" inte på långa vägar så bra. Jag lånade "Vingklippt..." på biblioteket, och att det är en EMO-bok behöver man inte tveka en sekund på. Det kan man bara bläddra förstrött bland sidorna för att se; en vältummad bok där citat är understrukna med blyerts och kommentarer är skrivna med olika handstilar. På någon sida finns även spår av blod, och det är mer detta än bokens innehåll som gör att den blir så verkligt läskig :(

Visst är det en oerhört tragisk och fruktansvärd livssituation som Pålsson skildrar och delar med sig av, men vad som inte får förglömmas är att hon beskriver kärlek och värme på ett sätt som jag faktiskt funderar på om hon ser själv. Jag ser det, och jag hoppas många med mig gör det och kan skicka tillbaka det i tanken till den här fantastiska tjejen!

Berny Pålsson ser jag verkligen fram emot att läsa mer utav, för denna unga kvinna har en sådan författartalang! Hon kommer att bli något stort hoppas och tror jag,  jag vill verkligen veta framöver hur det går för henne, och jag håller mina tummar att demonerna låter henne vidareutveckla detta skrivande.

 Fick jag idag av min gamle far som tyckte det verkade vara något för mig när han bevistade biblioteket. Handlar i stora drag om livet som psykiskt sjuk missbrukare, upplyftande som få förmodligen :)
Nu ska jag ta med mig den och gå och lägga mig i sängen. Jag återkommer om den var bra eller inte vid senare tillfälle.

Den var bra! Läs den :)